Jag är inte den som klagar när det är varmt och skönt, tvärtom gillar jag när det är varmt och skönt. Därav ordet skönt. Men nu är värmen inte nådig. Jo det är den, om man ligger på stranden med krypavstånd till kallt vatten. Däremot är den inte nådig om man sitter på en buss knökad med hårt arbetande svettiga människor, med solen rätt i ansiktet och där luften formligen skriker ord som “stillastående” och “svettig mansdoft”, osv osv. Rövsvett är passagerarnas gemensamma nämnare.
Man kan ju alltid se saker ur en lite mer positiv synvinkel. Jag har turen att spendera dagarna i ett luftkonditionerat rum där jag, hör och häpna, mer ofta än sällan har en fleecejacka på mig. Så kallt och skönt är det i mitt rum. Busschauffören däremot, han måste väl nästan krepera flera gånger om dagen.
När jag åker till jobbet, typ vid sex, är det behagligt i bussen. Lagom temperatur, trötta sega människor som inte ger ifrån överdrivet mycket ljud. Sen blir det bara värre och värre. Folk blir pigga, irriterade över att bussen är sen och varm, eller inte irriterade men det tror att de är trevliga och tror att busschauffören tycker om att prata med dem. Eller vad vet jag. Men det känns som det bara blir värre och värre under dagen. Det får mig osökt att tänka på något jag tror Frank Sinatra sa nån gång.
I feel sorry for people who don’t drink. When they wake up in the morning, that’s as good as they’re going to feel all day.
Så sant så sant. Och ändå håller man sig nykter största delen av sitt liv, eller de flesta i alla fall.
Jag avundas ditt jobb.
Själv springer jag runt i varma hotellrum som stinker av gammal mat, bajsblöjor och/eller överdrivet mycket parfym och bäddar sängar, skurar toaletter och golv och dammsuger. Livet är inte lätt.
Oscar Wilde “Work is the curse of the drinking classes”.
Men du får gin som dricks. Det avundas jag dig för.
Väldigt sofistikerat med gamla dammiga citat.